De tyska vävarnas hus och kakelugnar – vantmakeriet i Jönköping

År 1620 var byggnadsarbetena i full gång i Jönköping. Beslutet att flytta staden från västra sidan Munksjön till den sanka landtungan söder om Vätternstranden hade tagits några år innan och nu hade förberedelsearbetena gett synliga resultat. Storgatan, den gamla landsvägen utgjorde huvudgata, med plats för borgarnas tomter. Vid Hovrättstorget fanns plats för rådhus och så småningom hovrättens byggnad.

Sydöst om torget byggdes bostäder till det nyinrättade vantmakeriet. Vid länsmuseets stora undersökningar här för snart 40 år sedan kunde vävarnas bostäder dokumenteras. Och här hittade arkeologerna märkliga fynd – både av kakelugnar av finaste slag och unika byggnader, som verkar helt sakna sitt motstycke.

År 1988 genomfördes en av de största arkeologiska undersökningarna i Jönköping i kvarteret Dolken öster om Museigatan. Området kallades Tyska maden, platsen för vantmakeriet och de tyska vävarnas bostäder och arbetsplatser.

Vantmakeriet var ett faktori som producerade tyg till den svenska armén. Arbetskraften rekryterades i form av hantverkare från norra Tyskland – mästare med familjer och lärlingar, totalt 150 personer. Men faktoriet hade problem med att färdigställa bostäderna inför arbetsfolkets ankomst och det verkar som om husen har byggts i all hast. Det är dessa bostäder som grävdes fram vid länsmuseets undersökning.

Den kände borgmästaren Peder Gudmundsson var en av de ledande i faktoriet och senare under 1620-talet stod han som ensam ägare. Han bodde själv på en av de stora stadsgårdarna vid torget, alltså ett stenkast från faktoriet. Men redan under 1640-talet dalade konjunkturen och problemen hopade sig. Efter borgmästarens död 1655 upplöstes vantmakeriet och hantverkarna fortsatte som fria hantverkare.

Ett av de tyska vävarnas hus (A30) i Tyska maden, kv Dolken. Efter Stibéus 2008:43.

Vävarnas gårdar byggdes på båda sidor om Skillnadsgränd. Husen har lite olika utformning. Vi känner igen typiska Jönköpingshus med ett uppvärmt mittenrum och två ouppvärmda rum på vardera sidan, en vanlig modell som påträffats vid flera andra undersökningar.

Planritning över Tyska maden, en del av de tyska vävarnas gårdar. Efter Stibéus 2008 och Tagesson 2014.

Men vi hittar också flera hus av ett mycket ovanligt slag. Det rör sig om stora kvadratiska hus (9×9 meter stora) med en speciell planlösning. Husen har ett stort rum med en stor spis och två små ouppvärmda rum. Här finns flera märkligheter. Ingången är placerad invid spisen, något som är mycket sällsynt. Och på spisfundamentet fanns plats för kakelugnar. I några fall finns spår av både öppen spis och kakelugnsfundament.

Hus från Tyska maden, kv Dolken (A19). Efter Stibéus 2008:55.

Längst i söder finns fyra tomter, identiskt lika och med fyra kvadratiska hus. De har placerats spegelvända mot varandra. Från gatan leder en liten passage in till husens ingång. Det är tydligt att de anpassats efter varandra och planerats samtidigt. Från grävningen finns flera dendrokronologiska dateringar som pekar på att de här husen just byggts 1620 och alltså uppförts för de tyska vävarna.

Detaljförstoring fyra av de märkliga kvadratiska husen, med stort rum och trägolv, ingång invid spisfundamentet. Efter Stibéus 2008 och Tagesson 2014.

Husen ligger alla mycket tätt på de här tomterna. Det är tydligt att de byggts i ett skede och inte är resultat av senare förtätning. De äldsta tomterna saknar spår av odling. Det verkar som om de här husen har byggts för familjer som jobbar heltid med vävning och inte har tid med annat. Sannolikt har alla i hushållet varit involverade i produktionen.

Som vi berättat tidigare är det från den här grävningen som det fina kaklet påträffats. Fynden pekar på att i det närmaste samtliga av vävarnas hus har haft kakelugnar. Vävarna har uppenbarligen haft behov av ljuset från den öppna eldstaden, men samtidigt önskat den goda värmen från kakelugnen. Det är en ovanlig kombination, men finns exempelvis på Skokloster.

Annika Jeppssons renritning av kakelmotivet med Lübecks stadsvapen.

Vi har tidigare berättat om att arkeologen Annika Jeppsson jobbar med att dokumentera det här fina materialet. De många fynden av exklusivt figurkakel har länge förbryllat oss. De har hög kvalitet och flera av motiven påminner om tyska förebilder. Här finns till exempel ett motiv med Lübecks stadsvapen. Vi hittar också bibliska motiv. De här kakeltyperna hittar vi på andra grävningar i Jönköping, bland annat på borgmästare Peder Gudmundssons gård vid torget. Som vi tidigare berättat visar nya fynd från länsmuseets grävningar i kv Domstolen att kaklet är tillverkat lokalt i Jönköping.

Läs mer om detta i denna artikel.

Tack till Susanne Nordström, Jönköpings läns museum för hjälp med fotona. .

Göran Tagesson

Dela inlägget: