Kakelfynd och kakelugnar i Jönköping

För en tid sedan var vi tillbaka på Jönköpings läns museum för att studera kakelfynd från 1600-talets Jönköping. Vi har samarbetet i mer än 15 år med detta fascinerande fyndmaterial. Våra inventeringar omfattar alla uppgrävda fynd av kakel från kakelugnar i städerna Kalmar, Linköping, Norrköping och Jönköping. Kakel från tiden före sekelskiftet 1700 har reliefdekor i form av växtornamentik, allegoriska figurer, bilder från bibliska historien och även porträttbilder. De olika kakelmotiven fick stor spridning i städerna och i de mer förmögna hemmen. Genom att studera motivtypernas spridning inom och mellan städerna hoppas vi få en bättre förståelse för hur den här nya uppvärmningstekniken spreds och användes.

Våra inventeringar bygger på att det finns en stor mängd och variation med kakelmotiv. För varje enskilt motiv har kaklet formats och pressats i en specifik form och därefter glaserats och bränts. Vårt intresse väcktes i samband med de arkeologiska undersökningarna i kv Gesällen i Kalmar 2012 när vi hittade en nedmonterad kakelugn. Den visade sig vara helt komplett och kunde pusslas ihop till en hel kakelugn (mer om detta i senare inlägg). Varje enskild kakelugn består av en mängd olika kakelmotiv. Genom att typbestämma kakelmotiven kan vi också jämföra spridningen av kakel inom olika stadsdelar och mellan städerna, för att bättre förstå hur denna nya, bekväma innovation spreds.

Vår inventering genomfördes för mer än tio år sedan, men vi har fortfarande en del jobb att göra inom HASP-projektet. Dels har vi kompletterat inventeringen med nya grävningsmaterial från Norrköping. Dels har Annika börjat dokumentera och rita de bäst bevarade motivtyperna i Jönköping. Hon gör först en teckning utifrån de olika kakelfragmenten för att få en så komplett bild av motivtypen som möjligt. Därefter gör hon en renritning i tusch. Det är inte så många som idag behärskar den här analoga tekniken. Annikas arbeta är mödosamt och tar lång tid, men är nödvändigt för att fånga motivens alla detaljer. Det blir samtidigt ett sätt att analysera och rekonstruera motivtyperna utifrån många olika skärvor.

Från Jönköping finns mer än hundra olika motivtyper dokumenterade. Det finaste fyndmaterialet kommer från de stora grävningarna i kv Dolken 1988, invid Hovrättstorget. Här hittades en mängd välbevarade kakel, med olika motiv som föreställer bibliska motiv. Fyndplatsen kallades Tyska maden och byggdes för vantmakeriet år 1620, ett faktori för tillverkning av tyger för arméns behov. I det skriftliga materialet går det att i detalj följa arbetet med att iordningställa bostäder till vävare som lockades till staden från Lübeck och flera andra tyska städer.

Mästarfamiljernas stora, kvadratiska hus har varit kombinerade bostäder och arbetsplatser, med plats för vävstolar. De öppna spisarna har varit kombinerade med kakelugnar, för att både erbjuda ljus från eldstaden för arbetet och behaglig uppvärmning från kakelugnarna. Den här kombinationen av olika uppvärmningskällor är ovanlig men finns till exempel i Skokloster. Och det är alltså från dessa kombinerade verkstäder och bostäder vi hittar de allra tidigaste och finaste exemplen på kakelugnar i Jönköping.

Motiven från kv Dolken består av furstebilder efter tyska förlagor, men också fina geometriska mönster. Några kakelmotiv framställer bibliska motiv, såsom Abrahams offer. Vi kan tydligt se Abraham i full färd med att offra sin son Isak, men som blir i sista stund hejdad av Gud Fader i kaklets ovandel. Ett annat motiv framställer en kvinnofigur, ett annat ett gotiskt fönster. Ytterligare ett motiv som Annika är i full färd med att dokumentera framställer två enhörningar vända mot varandra. Ännu ett fascinerande motiv framställer en örn med två huvuden, något vi tidigare förknippat med Lübecks stadsvapen.

Tidigare trodde vi att dessa motivtyper togs med av de tyska vävarna när de flyttade till Jönköping. Men år 2020, alltså efter det att vi var här förra gången, har kollegorna på länsmuseet gjort en fantastisk upptäckt. I kv Domstolen, öster om länsmuseet, men ett stenkast från kv Dolken, hittades och dokumenterades ett krukmakeri, där även kakel har tillverkats. Vi kan nu konstatera att de kakel som vi dokumenterar faktiskt har tillverkats lokalt i Jönköping, men i flera fall efter förebild från Tyskland. En av våra frågeställningar har genom den här upptäckten kunnat belysas närmare.

Göran Tagesson och Annika Jeppsson

Dela inlägget: